Flytten av Kiruna

Flytten av Kiruna är världens genom historien största flyttprojekt och har väckt intresse världen över. Flytten kräver stora sociala och praktiska umbäranden för befolkningen, stora kostnader för de ansvariga samt inte minst stora tekniska utmaningar för de företag inom logistik och tunghantering som ska utföra själva arbetet. Här berättar vi lite om orsakerna till flytten, samt vad den innebär för de inblandade.

Bakgrunden

Kiruna är en stad som uppkommit genom gruvdrift. Gruvföretaget LKAB:s förste disponent Hjalmar Lundbom grundade staden Kiruna med motiveringen att arbetarna skulle ha nära till gruvan. Brytningen av järnmalm i fjället Kiirunavaara väster om Kiruna har pågått sedan början av 1900-talet. LKAB, som idkat gruvdrift i området sedan sent 1800-tal, använder en teknik som kallas skivrasbrytning för att komma åt malmen. Det innebär att man spränger loss järnmalmen från malmkroppen underifrån och fyller de tomrum som uppstår med gråberg, dvs det berg som inte innehåller malm.

Det har länge varit känt att denna teknik skapar spänningar i berget som med tiden bildar deformationer som sprider sig uppåt mot markytan och till slut skapar sprickor och deformationer där. År 2003 meddelade LKAB Kiruna kommun att Kiruna tätort nu låg inom riskzonen för sådana sprickor och föreslog att man skulle flytta stadens centrum åt nordväst, där marken inte påverkades av bergspänningarna.

Vad göra?

Kommunen började skissa på planer och efter många turer fram och tillbaka beslutades att Kirunas stadskärna skulle flyttas – inte åt nordväst utan österut - mot stadsdelen Tuollovaara. Som buffert mellan gruvan och staden anlades Gruvstadsparken, ett friluftsområde för Kirunaborna och ett gränsland i ständig förflyttning, på grund av förändringarna i berget och deformationerna på ytan. Man lade även om järnvägen i en ny sträckning runt Kiirunavaara, ett jättelikt infrastrukturprojekt bara i sin egen rätt.

En arkitekttävling utlystes för ett nytt centrum som tillsammans med de bevarade och flyttade husen kommer att utgöra Kirunas nya stadskärna. Det beslutades också att LKAB kommer att stå för de kostnader som flytten av Kiruna medför.

Tunghantering

De flesta bostäder och lokaler, sammanlagt 425 000 kvm, kommer att demonteras och återuppbyggas i det nya centrumet, men kommunen har beslutat om 21 gamla byggnader som kommer att flyttas i sin helhet. Bland dessa återfinns bland annat stadens kyrka, de så kallade Bläcktornshusen, samt en del gamla arbetarbostäder.

Detta ställer så klart stora krav på de entreprenörer som får uppdragen och som får utnyttja alla sina kunskaper och teknologi inom tunghantering och transport. Man bygger ramverk av järn och skjuter med hjälp av hydrauliska pumpar över husen på en hjulförsedd plattform bestående av så kallade SPMT-axlar, som i sin tur dras av långtradare. Detta medför stort fokus på säkerhet och planering, vägar och gator stängs av och i vissa fall måste träd fällas och andra hinder undanröjas för att göra vägen framkomlig för ekipaget. Väl framme skjuts husen tillrätta på nya grunder och efterarbetet påbörjas för att sätta byggnaden ordentligt på sin nya plats. Man beräknar att arbete med att flytta husen kommer att avslutas under hösten 2017. Hela flytten av Kiruna och uppbyggnaden av den nya stadskärnan beräknas vara fullbordad under 2018.